Linköping 1921- händelser och sociala förhållanden i en svensk stad, är en nyutkommen bok som beskriver vad som hände och hur dåtidens Linköpingsbor levde vid den tiden. Vi träffar författaren Michael Cocozza för ett samtal.
Hur kommer det sig att det här bokprojektet
blev av, du är väl ingen författare?
– Ja, det stämmer, jag är väl mer av en intresserad amatörhistoriker. Bakgrunden var att vi på grund av coronapandemin från mars förra året fick en mängd restriktioner i samhället som gjorde att det blev mycket tid över som jag kunde ägna till att genomföra den här bokidén.
Vad handlar boken om?
– Det är en beskrivning av Linköping år 1921, vad som hände, där jag går igenom händelseutvecklingen månad för månad. Jag tar också upp orsaker till det som hände och försöker sätta dem i ett historiskt sammanhang. Jag beskriver också hur staden fungerade socialt, ekonomiskt och politiskt och lite om hur den kom att utvecklas under tiden därefter.
Texten tar i de flesta fall sin utgångspunkt i enskilda personers göranden och öden.
Boken har ett rikt bildmaterial som kompletterar texten.
Är det någon speciell händelse som du vill lyfta fram?
– Något som jag blev väldigt berörd av var att ta del av de rättegångsprotokoll som handlade om hur kvinnor i utsatt position tog livet av sina nyfödda barn. Ett exempel är ett barn som hamnade i en väska som man kastade i Stångån, ett annat var en kvinna som födde ett barn i en berså på en gård utmed Djurgårdsgatan och lämnade den nyfödda flickan på marken mitt i natten där barnet lämnades för att dö. Dessa barnamord utförda under en extremt pressad situation var det mest jobbiga att ta del av. Bakom det här ligger främst fattigdom, men sedan fanns kvinnosynen som gjorde att hela skulden för att föda barn föll på kvinnorna. Det var religionen som satte omständigheterna som gjorde att det blev sådan tabu. Barnen skulle vara äkta och det fanns bara inom äktenskapen, de andra var ”oäkta.” Jag försöker sätta dessa händelser i ett sammanhang och ge en förklaring så gott det går.
Vilka dokument har du tagit del av för att kunna skildra Linköping för hundra år sedan? Hur har du gått tillväga?
– Jag har gått igenom alla protokoll för det som var Linköpings stads dåtida politiska organisation. Nämnder, styrelser och bolag. Jag har även tittat på ett urval av de 30 kranskommuner som fanns och som idag utgör en del av kommunen och tittat på rättegångsprotokoll och samtida litteratur. Jag har även haft möjligheten att med hjälp av kollegor ha fotat av allt material så att själva genomgången har kunnat genomföras digitalt på min dator.
Beskriv 1921 med ett fåtal ord
– Fattigdom. Polarisering i samhället. Strejker. Kvinnoförtryck. Religiositet.
Är det i något avseende som förhållandena
skiljer sig om man jämför nutid och dåtid?
– Förutom de uppenbara skillnaderna i materiell standard vill jag peka på att man bråkade mycket mera för hundra år sedan än man gör i dag. Det var många konflikter på arbetsmarknaden, det gick knappt en dag utan att man strejkade. Det var väldigt många konflikter på hyresmarknaden om hyrorna och politiskt var man långt mer oense än vad man är idag.
Finns det något annat du vill lyfta med boken?
– Tvisterna som handlade om bostäder. Där man hade motsättningar mellan hyresrättsägare och hyresgäster, men mer omfattande och många fler. På både arbetsmarknaden och bostadsmarknaden bråkar man mindre idag.
Varför valde du just året 1921?
– Det var för att det är jämnt hundra år sedan, men även för att 1921 var ett exceptionellt år på grund av att den dåliga fredsuppgörelsen efter första världskriget resulterade i instabila ekonomiska förhållanden, vilket ledde till att 1921 blev det värsta krisåret i Europa under 1900-talet.
Har du fler bokprojekt på gång?
– Nej, nu när vi kan leva normalt igen, finns det en mängd saker att ta tag i, så det blir ingen tid till det. Men man ska aldrig säga aldrig.